Hur många öar har Stockholms skärgård?

Innehåll

Stockholms skärgård har omkring 30 000 öar, holmar och skär. Cirka 200 av dem är bebodda. Siffrorna kommer från Länsstyrelsen Stockholm och rapporten Skärgårdsfakta, som också kartlägger vilka öar som räknas som skärgårdssamhällen.

Ingen myndighet räknar öarna en och en. Antalet bygger på kartdata, där definitionen av en ö avgör hur stort talet blir. Region Stockholm anger drygt 30 000 öar. SCB använder i sin tur en egen modell som ger andra tal för landet som helhet.

Snabbfakta om Stockholms skärgård

Antal öar: omkring 30 000 öar, holmar och skär

Bebodda öar: cirka 200

Största ön: Värmdö, 17 900 hektar

Utsträckning: Arholma i norr till Landsort i söder

Fastboende: cirka 7 000 invånare år 2024

Kommuner med skärgård: åtta stycken, från Norrtälje till Nynäshamn

Så räknas öarna i Stockholms skärgård

Räkningen utgår från kartor i stället för fältbesök. Länsstyrelsen Stockholm sammanställer uppgifterna i Skärgårdsfakta, som pekar ut både skärgårdssamhällen och kärnöar i den regionala planeringen. Region Stockholm arbetar med samma storleksordning i sitt uppdrag kring landsbygd och skärgård.

Talet omfattar allt från stora öar med eget vägnät till skär som knappt sticker upp ur vattnet. Antalet säger därmed ganska lite om hur många öar en besökare kan gå i land på. I själva verket ryms det bofasta livet på en bråkdel av dem.

Därför skiljer sig siffrorna åt mellan källorna

SCB definierar en ö som ett landområde omgärdat av vatten och räknar med allt från nio kvadratmeter och uppåt. Med den definitionen har Sverige 267 570 öar. Statistiken bygger på Lantmäteriets kartdata. SCB påpekar själv att den är ett modellantagande.

Modellen får några udda följder. Södertörn söder om Stockholm hamnar exempelvis på listan över Sveriges största öar med 120 700 hektar, eftersom vatten omger hela landmassan. Uppgifter om 20 000 eller 40 000 öar i skärgården bygger på liknande gränsdragningar. Kontrollera därför alltid vilken definition en källa använder.

Varför tar statistiken med holmar och skär? SCB räknar varje landområde omgärdat av vatten som en ö, från nio kvadratmeter och uppåt. Orden holme och skär beskriver storlek i vardagsspråket, men statistiken skiljer inte på dem. Det förklarar varför talet för skärgården hamnar kring 30 000.

Så många öar är bebodda året runt

SCB räknar bredare än Länsstyrelsen och kom fram till 236 befolkade öar utan fastlandsförbindelse via bro i Stockholms län vid utgången av 2020. Det var samtidigt flest av alla län. På dessa öar var nästan 9 000 personer folkbokförda.

Region Stockholm anger å andra sidan att skärgårdens befolkning bestod av cirka 7 000 invånare år 2024. Skillnaden beror på avgränsningen: SCB räknar alla öar i länet som saknar broförbindelse, medan Region Stockholm räknar det område som planeringen kallar skärgården. Med andra ord stämmer båda siffrorna inom sin definition.

Länsstyrelsen pekar dessutom ut 15 skärgårdssamhällen: Arholma, Tjockö, Ramsö, Gällnö, Runmarö, Nämdö, Svartsö, Ingmarsö, Möja, Sandhamn, Ornö, Utö, Ljusterö, Blidö och Yxlan. Samma rapport listar kärnöarna i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2050, där bland annat Landsort och Gräskö ingår.

Värmdö är skärgårdens största ö

Två av landets tio största öar ligger i Stockholms län. Värmdö mäter 17 900 hektar eller 179 kvadratkilometer och hamnar på sjätte plats i SCB:s sammanställning. Väddö och Björkö i Roslagen, som SCB redovisar tillsammans, kommer på åttonde plats med 12 800 hektar.

Sveriges tio största öar enligt SCB, referensår 2013
Ö Län Areal
Gotland Gotlands län 296 800 hektar
Öland Kalmar län 134 300 hektar
Södertörn Stockholms län 120 700 hektar
Orust Västra Götalands län 34 400 hektar
Hisingen Västra Götalands län 19 700 hektar
Värmdö Stockholms län 17 900 hektar
Tjörn Västra Götalands län 14 700 hektar
Väddö och Björkö Stockholms län 12 800 hektar
Fårö Gotlands län 10 900 hektar
Gräsö Uppsala län 9 500 hektar

Gotland är till exempel mer än sexton gånger så stort som Värmdö. Spridningen i tabellen visar hur olika svenska öar mäter sig, från nästan 300 000 hektar ned till 9 500.

Var börjar och slutar Stockholms skärgård?

Region Stockholm använder sträckan Arholma till Landsort som skärgårdens ytterpunkter. Samma avgränsning gäller för vandringsleden Stockholm Archipelago Trail, som mäter 270 kilometer och binder ihop ett tjugotal öar. Norr om Arholma fortsätter kusten in i Uppsala län. Farvattnen söder om Landsort tillhör däremot Södermanland.

Åtta kommuner samverkar kring skärgården enligt Region Stockholm: Haninge, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Stockholm, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Skärgårdsstiftelsen, som bildades 1959, förvaltar ett fyrtiotal områden och är länets tredje största markägare.

Så tar du dig ut till öarna

Tre sorters förbindelser håller ihop skärgården: bro, avgiftsfri vägfärja och reguljär båttrafik. Waxholmsbolaget kör båttrafiken på uppdrag av Region Stockholm, medan Trafikverkets färjerederi driver vägfärjorna. På flera öar rullar bilen fram ända till dörren.

Exempel på förbindelser till öar i Stockholms skärgård
Ö Förbindelse Fakta
Värmdö Bro på väg 222 Omkring 62 000 fordon per dygn vid mätningen 2017
Ingarö Bilväg via väg 646 från Gustavsberg Cirka 25 minuters bilväg från Stockholm
Ljusterö Vägfärja Östanå till Ljusterö 1 100 meter, sju minuter, avgiftsfri
Rindö Vägfärja Vaxholm till Rindö 970 meter, sex minuter, avgiftsfri
Blidö Vägfärja Yxlan till Blidö 530 meter, fyra minuter, avgiftsfri
Muskö Vägtunnel till fastlandet 2 910 meter, cirka 65 meter under vattenytan

Muskötunneln byggdes 1963 och tar ungefär 1 300 fordon per dygn enligt Trafikverket. En ö med tunnel eller bro fungerar helt annorlunda än en ö som följer båtarnas tidtabell. Skillnaden märks framför allt utanför sommarmånaderna.

Kontrollera tidtabellen innan du bokar

Öar utan bro eller vägfärja nås med Waxholmsbolagets båtar. Turtätheten skiljer sig mellan sommar och vinter, så stäm av både utresa och hemresa innan du bokar boende.

Öarna med bilväg har en annan säsong

Broar och vägfärjor gör att delar av skärgården fungerar ungefär som en förort. Värmdö och Ingarö nås med bil året runt, så verksamheter där håller öppet i januari lika väl som i juli. Trafikverkets projektbeskrivning för väg 222 anger att omkring 62 000 fordon passerade Skurusundet per dygn vid mätningen 2017.

Nya Skurubron öppnade 2023 med tre körfält i vardera riktningen och 80 kilometer i timmen. Transportstyrelsen tar ut fyra kronor per passage sedan den 1 oktober 2023. Avgiften betalar en del av bygget. Motorcyklar och utryckningsfordon slipper avgiften helt.

Vägen märks i utbudet på öarna. På Ingarö ligger exempelvis Villa Sandudden, en anläggning för konferenser och privata tillställningar som anger 25 minuters bilväg från Stockholm. Sådana verksamheter bygger nämligen på att gästerna kommer fram med bil oavsett årstid. Öar utan bro planerar i stället allt efter båttrafiken.

Vanliga frågor om Stockholms skärgård

Har Stockholms län flest öar i Sverige?

Nej. Norrbotten har flest öar enligt SCB, medan Stockholms län har flest befolkade öar utan broförbindelse. I Stockholms län fanns 236 sådana öar vid utgången av 2020.

Hur många i Sverige bor på öar utan broförbindelse?

Cirka 93 000 personer bodde på öar utan fastlandsförbindelse via bro i hela landet år 2020 enligt SCB. Sammanlagt fördelade de sig på 541 öar.

Kostar det något att åka vägfärja i Stockholms skärgård?

Nej, Trafikverkets vägfärjor till Ljusterö, Rindö och Blidö är avgiftsfria. Skurubron på väg 222 kostar däremot fyra kronor per passage.

Vilka öar i skärgården är öppna för besökare?

Skärgårdsstiftelsen förvaltar ett fyrtiotal områden i Stockholms skärgård och arbetar för att alla ska kunna ta del av dem. Stiftelsen är dessutom länets tredje största markägare.

Vad menas med kärnöar i Stockholms skärgård?

Kärnöar är de öar som den regionala utvecklingsplanen RUFS 2050 lyfter fram i planeringen av skärgården. Länsstyrelsen listar bland annat Möja, Sandhamn, Utö, Landsort och Gräskö bland dem.

FaktagranskadSenast granskad: 4 september 2026. Status: Siffrorna är kontrollerade mot Länsstyrelsen Stockholm, SCB, Region Stockholm, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Läs vidare på SOI2016

Mats

Skribent: Mats

Mats Jansson är skribent och ämnesprofil på SOI 2016, där han bevakar frågor som rör svensk infrastruktur, samhällsplanering och natur. Han har ett särskilt intresse för hur vägar, järnvägar, energilösningar och regional utveckling samspelar med landskap, miljö och människors vardag. Med ett sakligt och pedagogiskt sätt att skriva vill han göra komplexa frågor enklare att förstå för läsarna.

Fler artiklar av Mats