Hoppa till innehållet
SOI 2016 – startsidanSverige, förklarat.
Natur · Samhälle · Teknik

Koltrasten är Sveriges nationalfågel

Publicerat Lästid 6 minSkribent
Innehåll

Koltrasten räknas som Sveriges nationalfågel efter att ha vunnit två stora folkliga omröstningar, först 1962 och sedan 2015. Utnämningen är inofficiell och bygger inte på någon lag eller något beslut av riksdagen. I 2015 års omröstning, som organiserades av Sveriges Ornitologiska Förening, fick koltrasten 12 918 röster i finalen och vann före skatan och blåmesen.

Koltrasten är lätt att känna igen, särskilt den vuxna hanen med svart fjäderdräkt och gulorange näbb. Arten är också känd för sin melodiska sång, vilket ofta lyfts fram som en viktig förklaring till att den blivit så populär.

Snabbfakta om Sveriges nationalfågel

Art: koltrast

Vetenskapligt namn: Turdus merula

Första omröstningen: 1962

Ny omröstning: 2015

Status: inofficiell nationalfågel

Koltrasten vann både 1962 och 2015

Första gången koltrasten utsågs till nationalfågel var 1962 i en omröstning bland Dagens Nyheters läsare. Då deltog knappt 5 000 personer.

Mer än femtio år senare ordnade Sveriges Ornitologiska Förening, i dag BirdLife Sverige, en ny omröstning. Sveriges Radio rapporterade 2015 att nästan 55 000 personer deltog i finalomgången och att koltrasten åter vann.

Resultatet gjorde koltrasten till en nygammal nationalfågel snarare än en helt ny symbol.

Nationalfågeln är inofficiell.

Koltrasten har valts genom folkliga omröstningar och används brett som Sveriges nationalfågel, men den är inte fastställd som statlig symbol genom lag.

2015 fick koltrasten 12 918 finalröster

Omröstningen 2015 genomfördes i flera steg. Från början fanns 40 arter med och efter flera delomgångar återstod tio finalister.

SVT:s redovisning av slutresultatet anger 54 273 avgivna röster och 12 918 röster på koltrasten. Skatan kom tvåa med 9 246 och blåmesen trea med 7 292.

Koltrasten vann alltså med tydlig marginal även om ingen art fick egen majoritet av samtliga röster.

Placering 2015 Fågel Röster
1 Koltrast 12 918
2 Skata 9 246
3 Blåmes 7 292
4 Korp 6 127
5 Havsörn 4 569

Sången är en viktig del av populariteten

Koltrastens sång hörs ofta från hustak, trädtoppar och andra höga sittplatser. Hanen sjunger med tydliga melodiska fraser och pauser mellan stroferna.

Sången börjar ofta tidigt på våren och har därför blivit förknippad med att vintern går mot sitt slut. Fågeln lever dessutom nära människor i trädgårdar, parker och tätorter.

Kombinationen av igenkännbar sång och närhet till vardagsmiljöer gör att många människor har en personlig relation till arten även utan särskilt fågelintresse.

Hanen och honan ser olika ut

Den vuxna hanen är svart och har gul till orangegul näbb. Runt ögat finns en ljus gulaktig ring.

Honan är brunare med mörkare näbb och ett mer diskret utseende. Ungfåglar är också brunaktiga och kan ha ljusare fläckar på bröst och rygg.

Skillnaden gör den vuxna hanen lätt att identifiera, särskilt under våren när den sitter öppet och sjunger.

Koltrasten lever nära människor

Arten finns i skogar, buskmarker, parker, trädgårdar och andra miljöer med tillgång till både skydd och föda.

På marken söker den bland löv och gräs efter daggmaskar, insekter och andra smådjur. Under andra delar av året äter den även bär och frukt.

Den människonära livsstilen har sannolikt bidragit till populariteten. Många kan se koltrast från ett köksfönster eller höra sången mitt inne i en stad.

Alla koltrastar flyttar inte

Koltrasten förekommer över stora delar av Sverige, men flyttningsbeteendet varierar. En del individer stannar kvar över vintern medan andra flyttar söderut.

I södra och mellersta Sverige är övervintrande koltrastar vanliga i tätorter där det finns bär, frukt och fågelmat.

Under kalla vintrar kan tillgången på föda bli avgörande för hur många som klarar att stanna.

  • Sång: tydlig och melodisk med korta pauser mellan fraserna
  • Hane: svart fjäderdräkt och gulorange näbb
  • Hona: brunare fjäderdräkt och mörkare näbb
  • Föda: maskar, insekter, bär och frukt
  • Miljö: skog, parker, trädgårdar och tätorter

Nationalfågeln är inte en officiell statssymbol

Det är lätt att tro att ordet nationalfågel innebär samma formella status som Sveriges flagga eller riksvapen. Så är det inte.

SVT noterade redan vid omröstningen 2015 att tävlingen var inofficiell. Koltrasten är alltså nationalfågel genom folklig och kulturell användning, inte genom ett rättsligt beslut.

Det gör ändå symbolen etablerad. BirdLife Sverige och många andra organisationer använder benämningen Sveriges nationalfågel om koltrasten.

Andra fåglar hade också kunnat bli symboler

Flera andra arter hade kunnat fungera som nationella symboler. Domherren är tydligt förknippad med svensk vinter, havsörnen är stor och välkänd och skatan finns nära människor över stora delar av landet.

Omröstningarna visar dock att koltrastens sång och vardagsnära liv väger tungt för många. Den vann både 1962 och 2015 trots olika deltagargrupper och olika tidsperioder.

Det ger valet en ovanlig kontinuitet för en symbol som aldrig har beslutats politiskt.

Valet skiljer sig från statens officiella symboler

Sverige har symboler som regleras formellt och andra som har vuxit fram genom tradition eller omröstningar. Koltrasten hör till den senare gruppen.

Det finns därför ingen myndighet som utfärdar ett juridiskt skydd för titeln nationalfågel. Benämningen används ändå av fågelorganisationer, medier och allmänhet och har fått en stabil kulturell betydelse.

Att samma art vann två omröstningar med mer än femtio års mellanrum har gjort ställningen tydligare än om resultatet bara hade byggt på en enstaka kampanj.

Koltrasten har anpassat sig väl till städer

Koltrasten var ursprungligen nära knuten till skogsmiljöer men har blivit mycket vanlig i parker, villaträdgårdar och andra tätortsmiljöer.

I en stad finns gräsmattor där den kan söka mask, buskar att gömma sig i och träd eller tak där hanen kan sjunga från en hög position.

Närheten till människor gör att arten kan upplevas dagligen utan att man behöver resa till särskilda naturområden. Det skiljer den från många större och mer spektakulära fåglar som betydligt färre ser regelbundet.

Sången används för revir och parbildning

Den välkända sången är inte till för människor utan har en funktion i fågelns eget liv. Hanen använder sången för att markera revir och kommunicera under häckningsperioden.

Koltrastar kan variera sina fraser och varje individ har ett eget sätt att bygga upp sången. Därför låter den inte som en exakt upprepad melodi.

Att sången ofta hörs i skymning och tidig morgon bidrar till att den blivit en tydlig del av den svenska vårens ljudmiljö.

Koltrasten fungerar dessutom väl som symbol eftersom både ljud och utseende är lätta att känna igen. Många nationella symboler bygger på sällsynta eller dramatiska arter, men här blev vinnaren en fågel som människor möter i vardagen. Det gör att titeln kan upplevas konkret även för den som aldrig ägnat sig åt organiserad fågelskådning.

Den inofficiella statusen gör också att titeln kan ändras genom en ny omröstning i framtiden. Hittills har dock resultatet varit ovanligt stabilt: koltrasten vann både den äldre omröstningen och den betydligt större omröstningen 2015.

Att koltrasten vann två omröstningar med mer än ett halvt sekels mellanrum har gjort kopplingen ovanligt etablerad trots att titeln saknar formell juridisk status. Både 1962 och 2015 valdes fågeln av allmänheten, vilket skiljer nationalfågeln från officiella statssymboler som regleras eller fastställs på annat sätt.

Vanliga frågor om Sveriges nationalfågel

Vilken fågel är Sveriges nationalfågel?

Koltrasten räknas som Sveriges nationalfågel.

Är koltrasten officiellt beslutad av staten?

Nej. Utnämningen är inofficiell och bygger på folkliga omröstningar.

När valdes koltrasten?

Den vann en omröstning 1962 och valdes på nytt i en större omröstning 2015.

Hur många röster fick koltrasten 2015?

I finalen fick koltrasten 12 918 av totalt 54 273 röster.

Vad kännetecknar en koltrasthane?

En vuxen hane är svart med gulorange näbb och ljus ring runt ögat.

Mats

Skribent: Mats

Mats Jansson är skribent och ämnesprofil på SOI 2016, där han bevakar frågor som rör svensk infrastruktur, samhällsplanering och natur. Han har ett särskilt intresse för hur vägar, järnvägar, energilösningar och regional utveckling samspelar med landskap, miljö och människors vardag. Med ett sakligt och pedagogiskt sätt att skriva vill han göra komplexa frågor enklare att förstå för läsarna.

Fler artiklar av Mats

Kommentarer

Skriv en kommentar