Att kalla en plats för Sveriges fulaste stad väcker alltid känslor. Det är ett ämne som skapar diskussion, debatt och ibland till och med protester. Men vad betyder det egentligen att en stad är ”ful”? Är det bristen på charmig arkitektur, en tråkig stadsplanering eller något helt annat? Du kanske redan har egna gissningar om vilken plats som ofta nämns i dessa sammanhang – men det är inte alltid så enkelt som det verkar.
För bakom varje betongfasad finns människor, historia och ofta en oväntad skönhet. Så låt oss titta närmare på varför vissa städer får den här stämpeln, vad det egentligen grundar sig i – och om det faktiskt är rättvist.
Vilken stad får ofta titeln Sveriges fulaste stad?
När frågan dyker upp i forum och sociala medier finns det ett namn som återkommer oftare än andra: Borlänge. Den dalabaserade industristaden får ofta kritik för sin arkitektur, sina stora parkeringsytor och sitt centrum som många upplever sakna mysfaktor. Kritiken handlar ofta om att staden bär tydliga spår av 60- och 70-talets modernism – funktionellt, men kanske inte vackert.
Även städer som Västerås, Katrineholm och Trollhättan nämns ibland i liknande diskussioner, ofta baserat på snabba intryck snarare än djupare kunskap. Det betyder inte att dessa städer saknar charm, men de har fått en stämpel som kan vara svår att tvätta bort.
Vad är det som gör en stad ful?
Att beskriva en stad som ful är alltid subjektivt, men vissa mönster återkommer i kritiken. Många reagerar på monotona betongfasader, brist på grönområden och ett centrum som känns oinspirerande. Det är ofta helhetsintrycket som avgör, inte enskilda byggnader.
- En känsla av att allt ser likadant ut
- Stora gråa ytor utan liv
- Brist på variation i arkitektur och material
- Otydlig identitet och få kulturhistoriska inslag
Men fulhet kan också handla om stämning. En plats som känns ödslig eller saknar naturliga mötesplatser upplevs ofta som tråkig, även om byggnaderna i sig inte är fula.
Finns det något fint i Sveriges fulaste stad?
Det intressanta är att städer som ofta kallas fula ofta har mycket annat att erbjuda. Borlänge är ett bra exempel – staden har ett starkt kulturliv, festivaler och närhet till natur. Dessutom är Romme Alpin ett av Sveriges mest populära skidområden och ligger bara minuter bort.
I andra städer som hamnar på listor finns liknande motvikter: vackra parker, engagerade invånare, bra restaurangliv och en känsla av utveckling. Det visar att en stad inte kan definieras enbart av sin arkitektur.
Det handlar om helhet
En stad upplevs genom alla sinnen. Doften av caféer, ljudet av människor, små butiker eller lokala traditioner kan göra stor skillnad. Flera städer som kallats fula i årtionden genomgår nu en förvandling, och helhetsintrycket förändras med dem.
Perspektivet förändras
Staden du minns från 90-talet kanske inte ser likadan ut idag. Renoveringar, nybyggnationer och satsningar på estetik kan förvandla ett grått centrum till något helt annat. Plötsligt är den ”fula” staden inte så ful längre.
Arkitekturtrender påverkar
Det som ansågs smakfullt för 50 år sedan behöver inte kännas modernt idag. Men många byggnader som tidigare var föraktade har blivit populära igen. Flera miljonprogramsområden har dessutom fått nytt liv genom konst, renovering och smart stadsutveckling.
Sveriges fulaste stad enligt röster online
Flera omröstningar och diskussioner visar att vissa städer återkommer när folk listar Sveriges fulaste stad. Det betyder inte att de faktiskt är fulast, utan att de sticker ut på ett sätt som väcker reaktioner.
- Borlänge nämns nästan alltid
- Västerås och Skövde dyker upp ofta
- Katrineholm och Trollhättan skapar blandade intryck
- Malmö är ett exempel som både älskas och kritiseras
Det är viktigt att du tar dessa listor med en nypa salt – de baseras på personliga åsikter, minnen och ibland fördomar.
🏙️ Vad betyder fulhet i stadsplanering?
En stad upplevs ofta som ful när den saknar variation i höjd och material, när centrum domineras av stora parkeringsytor eller när stadens identitet inte syns tydligt. Helheten väger tyngre än enskilda byggnader.
Så kan en ful stad bli vacker igen
Flera svenska städer har arbetat aktivt för att förbättra sitt rykte och sin visuella identitet. Genom satsningar på grönområden, ny arkitektur och offentlig konst har tidigare kritiserade städer blivit betydligt mer attraktiva.
En stad kan förändras snabbare än du tror – och ibland räcker det med några få välplanerade projekt för att helhetskänslan ska skifta.
✨ Visste du detta om tråkstämplade städer?
Flera städer som en gång ansågs vara tråkiga eller fula har idag blivit kreativa nav tack vare satsningar på kultur, moderna bostadsområden och lokala initiativ som skapat helt nya intryck.
Vad tycker invånarna själva?
Det kanske mest intressanta är att de som bor i en stad som ofta kallas ful sällan håller med. Många upplever stolthet, trygghet och gemenskap – saker som inte syns i en snabb googling eller en slentrianmässig lista.
Folk som bor i Borlänge, Västerås eller Katrineholm brukar ofta framhäva naturen, livskvaliteten och enkelheten i vardagen. Det visar att det krävs mer än en snabb bild för att avgöra vad som egentligen är Sveriges fulaste stad.