Sundbyberg är Sveriges tätast befolkade kommun

Innehåll

Sundbyberg är Sveriges tätast befolkade kommun med drygt 6 500 invånare per kvadratkilometer enligt SCB:s aktuella sammanställning. Kommunen är samtidigt Sveriges minsta till ytan och omfattar ungefär nio kvadratkilometer. Kombinationen av liten landyta och drygt 55 000 invånare ger den mycket höga befolkningstätheten.

Stockholms kommun ligger tvåa med omkring 5 300 invånare per kvadratkilometer och Solna trea med drygt 4 400. Befolkningstäthet säger dock inte hur tätt varje kvarter är byggt, eftersom måttet räknas på hela kommunens landyta.

Sundbyberg ligger över 6 500 invånare per kvadratkilometer

SCB:s sammanställning över befolkningstäthet placerar Sundbyberg tydligt högst bland Sveriges kommuner. Tätheten är drygt 6 500 invånare per kvadratkilometer.

Stockholm ligger på andra plats med omkring 5 300 och Solna på tredje med lite mer än 4 400 invånare per kvadratkilometer.

Åtta av landets tio tätast befolkade kommuner ligger enligt SCB i Stockholms län. Malmö och Göteborg är de två kommuner utanför länet som tar plats bland de tio första.

Sveriges minsta kommunyta ger hög täthet

Sundbybergs stad anger att kommunen omfattar omkring nio kvadratkilometer och har drygt 55 000 invånare. Den är Sveriges minsta kommun till ytan.

Den lilla ytan gör att även en befolkning som är betydligt mindre än Stockholms ger mycket hög täthet.

Jämförelsen visar varför kommunstorlek och invånarantal måste ses tillsammans. En stor kommun kan ha många invånare men ändå låg genomsnittlig täthet om landytan är mycket stor.

Kommunen ligger helt inne i storstadsregionen

Sundbyberg gränsar till Stockholm och Solna och är en integrerad del av den sammanhängande tätorten Stockholm.

Det finns ingen tydlig landsbygdsdel som drar ner genomsnittet på samma sätt som i många större kommuner. Kommunens mark används till bostäder, arbetsplatser, vägar, järnvägar, parker och andra urbana funktioner.

Det är en viktig förklaring till att just Sundbyberg hamnar högst i landet.

Kommun	Ungefärlig täthet	Kommentar
Sundbyberg	drygt 6 500 inv./km²	Sveriges tätast befolkade kommun
Stockholm	cirka 5 300 inv./km²	Större befolkning men också större landyta
Solna	drygt 4 400 inv./km²	Liten kommun i samma storstadsområde

Sundbyberg växte fram som industristad

Sundbyberg var jordbruksbygd långt in på 1800-talet. Kommunens egen historik beskriver hur utvecklingen tog fart när markägaren Anders Petter Löfström började stycka och utveckla området.

Järnvägen och närheten till Stockholm gjorde platsen attraktiv för både industri och bostäder. Befolkningen växte i takt med att fler arbetsplatser etablerades.

Den täta stadsmiljön är därför resultatet av mer än hundra års urbanisering snarare än en enskild byggperiod.

Flera stadsdelar ryms på den lilla ytan

Trots kommunens begränsade yta består Sundbyberg av flera tydliga stadsdelar. Centrala Sundbyberg, Duvbo, Rissne, Hallonbergen, Ör och Stora Ursvik har olika bebyggelsestruktur och historia.

Centrala Sundbyberg har tät kvartersstad och många verksamheter nära stationen. Rissne och Hallonbergen präglas mer av större bostadsområden från senare delen av 1900-talet.

Stora Ursvik är ett nyare utvecklingsområde där många nya bostäder har byggts under 2000-talet.

Kollektivtrafiken bidrar till den täta strukturen

Sundbyberg har pendeltåg, tunnelbana, tvärbana och ett stort antal busslinjer inom eller nära kommungränsen.

Det gör det möjligt för många människor att bo på liten yta utan att varje hushåll behöver vara lika beroende av bil. Täta kollektivtrafiksystem och tät bebyggelse förstärker ofta varandra.

Järnvägen genom centrala Sundbyberg har samtidigt stor fysisk påverkan på staden och är en central fråga i framtida stadsutveckling.

Täthet betyder inte att kommunen saknar grönområden

En tät kommun kan fortfarande innehålla parker och natur. Sundbybergs norra delar har kontakt med Järvakilen och Igelbäckens naturreservat.

Kommunens utmaning är att bevara och utveckla grönstruktur samtidigt som befolkningen växer. När marken är begränsad blir varje park, idrottsyta och naturkorridor viktigare.

Det är därför missvisande att likställa hög befolkningstäthet med att all mark är bebyggd.

• Befolkningstäthet: högst i Sverige
• Kommunyta: minst i Sverige
• Storstadsregion: del av det sammanhängande Stockholm
• Kollektivtrafik: pendeltåg, tunnelbana, tvärbana och bussar
• Grönstruktur: parker och natur finns trots den höga tätheten

Skillnaden mellan kommun och tätort är viktig

SCB:s kommunstatistik ska inte blandas ihop med täthet inom en tätort eller stadsdel. En kommun är en administrativ enhet, medan en tätort avgränsas efter sammanhängande bebyggelse.

En stadsdel i Stockholm kan därför vara tätare än genomsnittet i Sundbyberg utan att Stockholms kommun som helhet går om Sundbyberg.

För frågan om Sveriges tätast befolkade kommun är det kommunens totala landyta och befolkning som används.

Så räknas befolkningstätheten

SCB räknar befolkningstäthet genom att dividera antalet invånare med landarealen. Sjöar och större vattenytor ingår alltså inte på samma sätt som land när kommuner jämförs.

Måttet blir särskilt intressant i kommuner som Sundbyberg eftersom landytan är mycket liten. Ett tillskott på några tusen invånare påverkar täthetssiffran mer än samma befolkningsökning skulle göra i en stor kommun.

Det är också därför befolkningstäthet bör ses som ett strukturellt mått och inte som ett direkt mått på trängsel eller livskvalitet.

Tillväxten ställer krav på skolor och annan service

När många bostäder byggs på liten yta behöver kommunal service växa samtidigt. Nya bostäder skapar behov av förskolor, skolor, idrottsytor, parker och teknisk infrastruktur.

Marken kan sällan användas till bara en funktion. Tät stadsplanering handlar därför ofta om att kombinera bostäder med verksamheter och service inom korta avstånd.

Det kan ge god tillgänglighet men skapar också svåra avvägningar när samma mark behövs för flera ändamål.

Sundbyberg är en egen kommun trots att staden hänger ihop med Stockholm

För en besökare kan gränsen mellan Stockholm, Solna och Sundbyberg vara svår att se i den sammanhängande bebyggelsen. Administrativt är de ändå tre olika kommuner med egna politiska organisationer.

Det är kommungränsen som avgör vilken yta och vilken befolkning som används i SCB:s jämförelse.

Sundbybergs rekord är därför också ett exempel på hur administrativa gränser påverkar statistik. Om hela Stockholms tätort räknades som en enhet skulle jämförelsen se helt annorlunda ut.

Den höga tätheten gör dessutom jämförelser över tid intressanta. När nya bostadsområden som Stora Ursvik byggs ökar invånarantalet samtidigt som kommungränsen ligger kvar. Befolkningstätheten kan därför fortsätta förändras även om den administrativa ytan är densamma. SCB:s siffror bör alltid läsas med ett tydligt årtal eftersom både folkmängd och markstatistik kan uppdateras.

Den höga tätheten märks också i korta avstånd. Många bostäder, arbetsplatser och kollektivtrafikpunkter ligger inom gång- eller cykelavstånd från varandra. Det är en typisk egenskap för en liten kommun som ligger helt inne i en storstadsregion.

Den höga tätheten betyder inte att hela kommunen består av likadan tät stadsbebyggelse. Sundbyberg rymmer både mycket täta centrala kvarter och områden med annan karaktär. Kommunens låga totalyta gör ändå att befolkningen utslagen på varje kvadratkilometer blir högst i landet.

Vanliga frågor om Sveriges tätast befolkade kommun

Vilken kommun är tätast befolkad i Sverige?

Sundbyberg är Sveriges tätast befolkade kommun enligt SCB.

Hur många invånare per kvadratkilometer har Sundbyberg?

SCB anger drygt 6 500 invånare per kvadratkilometer.

Är Stockholm tätare än Sundbyberg?

Nej på kommunnivå. Stockholm ligger tvåa med omkring 5 300 invånare per kvadratkilometer.

Hur stor är Sundbybergs kommun?

Sundbybergs stad anger en yta på omkring nio kvadratkilometer.

Är Sundbyberg även Sveriges minsta kommun?

Ja, kommunen är minst till ytan. Det bidrar till den höga genomsnittliga befolkningstätheten.

Skribent: Mats

Mats Jansson är skribent och ämnesprofil på SOI 2016, där han bevakar frågor som rör svensk infrastruktur, samhällsplanering och natur. Han har ett särskilt intresse för hur vägar, järnvägar, energilösningar och regional utveckling samspelar med landskap, miljö och människors vardag. Med ett sakligt och pedagogiskt sätt att skriva vill han göra komplexa frågor enklare att förstå för läsarna.

Fler artiklar av Mats