Hoppa till innehållet
SOI 2016 – startsidanSverige, förklarat.
Natur · Samhälle · Teknik

Selaön är Sveriges största ö i en insjö

Publicerat Lästid 6 minSkribent
Innehåll

Selaön i Mälaren är Sveriges största ö som ligger helt i en insjö. Strängnäs kommun anger en yta på omkring 95 kvadratkilometer och beskriver ön som Sveriges största insjöö. Selaön ligger i Södermanland och nås via Stallarholmen, där en bro förbinder ön med fastlandet.

Ön är mer än ett geografiskt rekord. Här finns ett stort antal fornlämningar, jordbrukslandskap, kyrkor och Mälsåkers slott. Kombinationen av Mälarens vatten, bördig mark och ett strategiskt läge gjorde området betydelsefullt långt före dagens vägförbindelser.

Snabbfakta om Selaön

Rekord: Sveriges största insjöö

Yta: cirka 95 km²

Sjö: Mälaren

Landskap: Södermanland

Förbindelse: bro vid Stallarholmen

Selaön omfattar omkring 95 kvadratkilometer

Strängnäs kommun anger att Selaön är cirka 95 kvadratkilometer stor och Sveriges största insjöö. Samma uppgift används på kommunens sidor om cykelleder och besöksmål.

Begreppet insjöö betyder här en ö som ligger i en sjö och inte ute i havet. Selaön ligger i Mälaren, vars många vikar och öar ger ett tydligt skärgårdsliknande landskap på flera håll.

Öns storlek gör att den rymmer flera byar, vägar, jordbruk och kulturmiljöer. Det är alltså inte fråga om en liten skogsholme utan om ett stort sammanhängande landområde.

Selaön är en ö trots att den har broförbindelse.

En bro förändrar inte den geografiska definitionen. Landmassan är fortfarande omgiven av vatten och räknas därför som en ö.

Stallarholmen är porten till ön

Den vanligaste vägförbindelsen till Selaön går genom Stallarholmen. Samhället ligger på båda sidor om ett smalt sund, och bron gör att bil-, cykel- och gångtrafik kan ta sig ut på ön.

Stallarholmen har därför en naturlig funktion som serviceort och knutpunkt. Härifrån delar sig vägnätet vidare mot olika delar av Selaön.

Två skyltade cykelleder som Strängnäs kommun presenterar går ut över ön. Överselöleden är omkring 30 kilometer och Ytterselöleden omkring 20 kilometer.

Ytterselö och Överselö delar ön

Selaön delas historiskt mellan socknarna Ytterselö och Överselö. Namnen lever kvar i kyrkor, vägar och lokala benämningar.

Landskapet är öppet på många håll med åkrar, gårdar och mindre skogsområden. Närheten till Mälaren märks genom vikar, stränder och utsikt över vatten från flera delar av ön.

Den stora ytan gör att olika delar av Selaön har ganska olika karaktär. Vissa områden ligger nära Stallarholmens tätare bebyggelse, medan andra består av jordbruksbygd med glest mellan gårdarna.

Del av Selaön Exempel på miljö Känd för
Stallarholmen Samhälle vid sundet Broförbindelse, service och besöksnäring
Överselö Jordbrukslandskap och byar Kyrka, gravfält och cykelleder
Ytterselö Mälarstränder, gårdar och kulturmiljöer Mälsåkers slott och fornlämningar

Fornlämningarna visar en gammal centralbygd

Selaön är rik på gravfält, runstenar och andra spår från järnålder och vikingatid. Strängnäs kommun beskriver ön som en av Sveriges mer fornminnesrika trakter.

Det är logiskt med tanke på läget. Mälaren var under lång tid en viktig transportled, och vattennivån såg annorlunda ut än i dag. Båtar var ett centralt färdmedel för handel och kontakter mellan gårdar och större platser runt sjön.

De stora gravfälten vid bland annat Åsa och Östa visar att området hade betydelse redan under förhistorisk tid.

Mälsåkers slott ligger på Selaön

Ett av öns mest välkända byggnadsverk är Mälsåkers slott vid Mälarens strand. Barockslottet har en lång historia och är ett tydligt exempel på hur Selaön utvecklades från äldre jordbruksbygd till område med stora gods och herrgårdar.

Slottet ligger i den södra delen av ön och har egen brygga. Vattenvägen var historiskt viktig för transporter till och från stora gårdar runt Mälaren.

För dagens besökare kombinerar platsen kulturhistoria med närheten till sjön och det öppna sörmländska landskapet.

Ön har även blivit en plats för vinodling

Strängnäs kommun lyfter i sin aktuella turistinformation fram flera vingårdar på Selaön. Det visar hur markanvändningen fortsätter att förändras och hur nya verksamheter växer fram i den äldre jordbruksbygden.

Vinodlingen är fortfarande liten jämfört med traditionellt svenskt lantbruk, men den har blivit en tydlig del av öns besöksnäring. Kombinationen av gårdsverksamhet, mat, boende och cykling ger en annan typ av turism än de rena historiska besöksmålen.

Selaön skiljer sig från Sveriges största öar

Selaön är störst bland öar i svenska insjöar, men den är långt mindre än Sveriges största öar totalt. Gotland och Öland ligger i havet och omfattar mycket större ytor.

Det är därför viktigt att skilja på frågorna ”Sveriges största ö” och ”Sveriges största insjöö”. Selaön vinner bara i den senare kategorin.

Mälaren innehåller dessutom många andra stora öar, men ingen av dem når samma yta som Selaön.

  • Största svenska ö totalt: Gotland
  • Näst största svenska ö totalt: Öland
  • Största ö i en svensk insjö: Selaön
  • Sjö där Selaön ligger: Mälaren
  • Yta för Selaön: cirka 95 km²

Att ta sig runt på Selaön

Vägnätet består till stor del av mindre landsvägar. För cykling är avstånden hanterbara, men ön är tillräckligt stor för att en rundtur ska kräva planering.

Strängnäs kommuns två cykelleder utgår från Stallarholmen och går genom olika delar av ön. De passerar kulturmiljöer, badplatser och jordbrukslandskap.

Den som färdas med bil kan nå Mälsåkers slott och andra besöksmål direkt från bron vid Stallarholmen.

Storleken märks först när man färdas över ön

En yta på cirka 95 kvadratkilometer innebär att Selaön är större än många svenska tätorter och små kommunala centralorter till sin bebyggda yta. Från Stallarholmen till de mer avlägsna delarna av ön är det flera mil på väg.

Det gör att Selaön fungerar mer som ett litet landsbygdsområde än som en enskild utflyktsö. Här finns fastboende, företag, lantbruk och vägar som används året runt.

För den som bara ser ön från Mälaren kan storleken vara svår att uppfatta eftersom vikar och uddar delar upp strandlinjen. På en karta blir den sammanhängande landmassan tydligare.

Mälarens vattenvägar gav ön ett strategiskt läge

Innan moderna landsvägar blev dominerande var Mälaren en central transportled mellan gårdar, städer och handelsplatser. Selaön låg då mitt i ett system där båten ofta var det snabbaste färdmedlet.

Det hjälper till att förklara mängden fornlämningar och större gårdar. En plats med bördig mark och tillgång till en stor vattenled kunde både producera livsmedel och ha kontakt med andra delar av Mälardalen.

Landhöjning och förändrade vattennivåer har samtidigt gjort att dagens stränder inte exakt motsvarar de strandlinjer som människor använde under järnåldern.

Broförbindelsen förändrade vardagsresorna

När en ö har fast broförbindelse blir den mindre isolerad i vardagen. Boende kan resa till arbete, skola och service utan att passa en färjetid.

Det betyder dock inte att ön förlorar sin geografiska identitet. Selaön är fortfarande helt omgiven av Mälarens vatten och behåller därför sitt rekord som Sveriges största insjöö.

För besökare gör bron dessutom Selaön ovanligt lättillgänglig jämfört med större havsöar som kräver färja eller båt.

Selaöns rekord är stabilt eftersom jämförelsen gäller landareal inom en svensk insjö. Om man i stället räknar havsöar blir rangordningen helt annorlunda, och om man räknar skärgårdar är det inte enskilda öars yta som är måttet. Det är därför viktigt att behålla ordet insjöö i själva frågan.

Vanliga frågor om Selaön

Vilken är Sveriges största insjöö?

Selaön i Mälaren är Sveriges största ö som ligger i en insjö.

Hur stor är Selaön?

Strängnäs kommun anger öns yta till cirka 95 kvadratkilometer.

Var ligger Selaön?

Selaön ligger i Mälaren i Södermanland och hör till Strängnäs kommun.

Kan man köra bil till Selaön?

Ja. Ön är förbunden med fastlandet genom en bro vid Stallarholmen.

Vad finns att se på Selaön?

Bland de kända besöksmålen finns Mälsåkers slott, gravfält, runstenar, kyrkor, cykelleder och gårdsverksamheter.

Mats

Skribent: Mats

Mats Jansson är skribent och ämnesprofil på SOI 2016, där han bevakar frågor som rör svensk infrastruktur, samhällsplanering och natur. Han har ett särskilt intresse för hur vägar, järnvägar, energilösningar och regional utveckling samspelar med landskap, miljö och människors vardag. Med ett sakligt och pedagogiskt sätt att skriva vill han göra komplexa frågor enklare att förstå för läsarna.

Fler artiklar av Mats

Kommentarer

Skriv en kommentar