Innehåll
Stockholm är Sveriges största stad. I Stockholms tätort bodde 1 652 895 personer vid SCB:s senaste tätortsmätning, och Stockholms kommun passerade en miljon invånare i maj 2026 med 1 000 374 folkbokförda. Därefter följer Göteborg med 674 529 invånare i tätorten och Malmö med 339 316. Sverige har tio tätorter med fler än 100 000 invånare, och samtliga ligger i landets södra halva.
Svaret på frågan blir alltså olika beroende på om du räknar tätort eller kommun. Den här artikeln ger dig båda måtten, hela listan över de 100 folkrikaste kommunerna med förändringen under 2025, samt en förklaring av varför siffrorna skiljer sig åt mellan olika källor.
Snabbfakta om Sveriges städer
Största tätort: Stockholm, 1 652 895 invånare (SCB 2023)
Största kommun: Stockholm, 999 239 invånare (31 december 2025) och 1 000 374 i maj 2026
Antal tätorter i Sverige: 2 017 (2023)
Andel som bor i tätort: 88 procent
Sveriges folkmängd: 10 605 500 personer (31 december 2025)
Sveriges 10 största städer efter tätort
SCB mäter städer som statistiska tätorter, alltså sammanhängande bebyggelse med minst 200 folkbokförda invånare. Det måttet ligger närmast vardagsspråkets ”stad”, eftersom en tätort följer bebyggelsen i stället för de administrativa gränserna. Tabellen nedan bygger på SCB:s sammanställning Tätorter i Sverige, senast uppdaterad den 28 november 2024.
| Tätort | Invånare 2023 |
|---|---|
| Stockholm | 1 652 895 |
| Göteborg | 674 529 |
| Malmö | 339 316 |
| Uppsala | 174 982 |
| Upplands Väsby och Sollentuna | 156 517 |
| Västerås | 131 643 |
| Örebro | 128 658 |
| Linköping | 116 851 |
| Helsingborg | 116 029 |
| Jönköping | 103 032 |
Femteplatsen på listan är ingen enskild stad. Upplands Väsby och Sollentuna har nämligen växt ihop till ett enda sammanhängande bebyggelseområde, och SCB räknar därför de två orterna som en gemensam tätort. Eftersom bebyggelsen inte hänger ihop med Stockholms tätort redovisar SCB den separat, trots att avståndet är kort.
Uppsala tätort är dessutom den nordligaste tätorten i Sverige med över 100 000 invånare. Norr om Uppsala når alltså ingen enda ort upp till den gränsen, vare sig i Norrland eller i norra Svealand. Sveriges tio största tätorter ligger med andra ord samtliga i landets södra halva.
Sveriges 10 största kommuner 2025 och förändringen sedan 2024
SCB uppdaterar kommunsiffrorna varje år, vilket gör dem färskare än tätortsstatistiken. Uppgifterna för 2025 kommer från pressmeddelandet Lägsta folkökningen på 25 år, som SCB publicerade den 24 februari 2026. Nio av de tio folkrikaste kommunerna växte under året, medan Norrköping tappade invånare.
| Kommun | Folkmängd 31 dec 2025 | Förändring under 2025 |
|---|---|---|
| Stockholm | 999 239 | +0,4 % |
| Göteborg | 613 278 | +0,7 % |
| Malmö | 367 924 | +0,6 % |
| Uppsala | 249 726 | +0,7 % |
| Linköping | 168 714 | +0,4 % |
| Västerås | 161 240 | +0,4 % |
| Örebro | 160 687 | +0,3 % |
| Helsingborg | 152 776 | +0,5 % |
| Jönköping | 148 152 | +0,3 % |
| Norrköping | 144 904 | -0,1 % |
Stockholms kommun låg bara 761 personer från en miljon vid årsskiftet. Kommunen passerade gränsen under våren 2026, och enligt SCB:s pressmeddelande Nu bor det över en miljon i Stockholm hade kommunen 1 000 374 folkbokförda i maj. Uppsala närmade sig samtidigt sin egen gräns med 249 843 invånare.
Vad är skillnaden mellan stad, tätort och kommun?
Ordet stad har ingen juridisk betydelse i Sverige längre. Kommunreformen 1971 tog bort stad som administrativt begrepp, och sedan dess består den svenska indelningen av län och kommuner. I dagligt tal syftar stad ändå på en större tätort, exempelvis Uppsala eller Karlstad.
Bebyggelsen avgör var gränsen för en tätort går. SCB identifierar först en kärna där avståndet mellan husen är högst 150 meter, och knyter sedan ihop kärnan med intilliggande bebyggelse på som mest 500 meter via vägar. En tätort kan därför sträcka sig över flera kommungränser. Sverige hade sammanlagt 2 017 tätorter år 2023 enligt SCB:s avgränsning.
Därför skiljer sig siffrorna åt
Stockholms tätort sträcker sig över 12 kommuner och rymmer drygt 1,65 miljoner invånare. Stockholms kommun har samtidigt knappt en miljon invånare. Det är samma stad, men två helt olika mått. Uppsala kommun innehåller å andra sidan hela 31 separata tätorter och är därmed den kommun i landet som har flest.
Skillnaden förklarar också varför olika webbplatser anger olika siffror för samma stad. Vissa använder tätortsgränserna från 2020, andra de nyare från 2023, och en del blandar dessutom in kommunsiffror i samma lista. Den här artikeln håller isär måtten och anger alltid mätdatum.
Sveriges 100 största kommuner 2025
Listan nedan rankar Sveriges 100 folkrikaste kommuner efter folkmängden den 31 december 2025. Kolumnen längst till höger visar den procentuella förändringen under året, alltså jämfört med 31 december 2024. Ett minustecken betyder att kommunen tappade invånare.
| Kommun | Folkmängd 2025 | Förändring |
|---|---|---|
| 1. Stockholm | 999 239 | +0,4 % |
| 2. Göteborg | 613 278 | +0,7 % |
| 3. Malmö | 367 924 | +0,6 % |
| 4. Uppsala | 249 726 | +0,7 % |
| 5. Linköping | 168 714 | +0,4 % |
| 6. Västerås | 161 240 | +0,4 % |
| 7. Örebro | 160 687 | +0,3 % |
| 8. Helsingborg | 152 776 | +0,5 % |
| 9. Jönköping | 148 152 | +0,3 % |
| 10. Norrköping | 144 904 | -0,1 % |
| 11. Umeå | 135 273 | +0,8 % |
| 12. Lund | 132 333 | +0,6 % |
| 13. Borås | 115 238 | +0,3 % |
| 14. Huddinge | 114 686 | +0,3 % |
| 15. Nacka | 113 730 | +1,4 % |
| 16. Eskilstuna | 106 789 | -0,4 % |
| 17. Halmstad | 106 315 | +0,2 % |
| 18. Gävle | 104 108 | +0,3 % |
| 19. Södertälje | 102 772 | -0,1 % |
| 20. Haninge | 101 408 | +0,5 % |
| 21. Karlstad | 99 007 | +0,9 % |
| 22. Sundsvall | 98 962 | -0,1 % |
| 23. Växjö | 98 940 | +0,6 % |
| 24. Botkyrka | 96 750 | +0,9 % |
| 25. Järfälla | 90 180 | +1,4 % |
| 26. Solna | 86 435 | +0,8 % |
| 27. Kungsbacka | 86 332 | +0,6 % |
| 28. Kristianstad | 85 908 | -0,5 % |
| 29. Luleå | 80 304 | +0,8 % |
| 30. Täby | 78 514 | +1,0 % |
| 31. Sollentuna | 78 033 | +0,5 % |
| 32. Skellefteå | 75 405 | -3,5 % |
| 33. Kalmar | 73 068 | +0,5 % |
| 34. Mölndal | 72 128 | +1,0 % |
| 35. Varberg | 69 460 | +0,6 % |
| 36. Norrtälje | 66 832 | +0,4 % |
| 37. Karlskrona | 66 021 | -0,4 % |
| 38. Östersund | 64 963 | 0,0 % |
| 39. Gotland | 60 852 | -0,2 % |
| 40. Falun | 59 974 | 0,0 % |
| 41. Trollhättan | 59 265 | +0,4 % |
| 42. Nyköping | 58 310 | -0,1 % |
| 43. Skövde | 58 272 | +0,5 % |
| 44. Sundbyberg | 57 000 | +1,3 % |
| 45. Uddevalla | 56 744 | -0,5 % |
| 46. Örnsköldsvik | 55 338 | -0,2 % |
| 47. Sigtuna | 53 365 | +1,1 % |
| 48. Hässleholm | 51 915 | -0,4 % |
| 49. Borlänge | 51 354 | -0,1 % |
| 50. Kungälv | 50 496 | +0,4 % |
| 51. Upplands Väsby | 50 495 | +0,3 % |
| 52. Österåker | 49 943 | +0,3 % |
| 53. Tyresö | 49 645 | +0,9 % |
| 54. Enköping | 48 804 | +0,4 % |
| 55. Lidingö | 48 369 | 0,0 % |
| 56. Landskrona | 47 571 | +0,6 % |
| 57. Trelleborg | 47 405 | +0,3 % |
| 58. Falkenberg | 47 321 | 0,0 % |
| 59. Värmdö | 46 601 | -0,1 % |
| 60. Ängelholm | 45 159 | +0,1 % |
| 61. Lerum | 43 752 | +0,4 % |
| 62. Motala | 43 131 | -0,9 % |
| 63. Alingsås | 42 861 | +0,3 % |
| 64. Piteå | 42 184 | -0,6 % |
| 65. Partille | 41 164 | +0,3 % |
| 66. Lidköping | 40 359 | -0,2 % |
| 67. Vänersborg | 40 078 | +0,1 % |
| 68. Härryda | 40 011 | 0,0 % |
| 69. Strängnäs | 39 387 | +0,2 % |
| 70. Sandviken | 38 033 | -0,9 % |
| 71. Vellinge | 37 833 | 0,0 % |
| 72. Hudiksvall | 37 341 | -0,5 % |
| 73. Västervik | 36 269 | -0,5 % |
| 74. Vallentuna | 35 361 | +0,7 % |
| 75. Mark | 35 134 | -0,1 % |
| 76. Eslöv | 35 126 | +0,6 % |
| 77. Värnamo | 34 534 | 0,0 % |
| 78. Katrineholm | 33 984 | -0,5 % |
| 79. Upplands-Bro | 33 333 | +1,4 % |
| 80. Falköping | 32 794 | 0,0 % |
| 81. Kävlinge | 32 655 | +0,5 % |
| 82. Ale | 32 620 | +0,1 % |
| 83. Danderyd | 32 500 | +0,2 % |
| 84. Ystad | 32 188 | +0,3 % |
| 85. Karlshamn | 31 642 | -0,3 % |
| 86. Nässjö | 31 474 | -0,4 % |
| 87. Nynäshamn | 30 610 | +0,1 % |
| 88. Karlskoga | 30 128 | -0,2 % |
| 89. Ekerö | 29 062 | +0,5 % |
| 90. Mjölby | 28 823 | +0,4 % |
| 91. Ronneby | 28 708 | -0,1 % |
| 92. Gislaved | 28 641 | -1,0 % |
| 93. Boden | 28 624 | +2,0 % |
| 94. Höganäs | 28 489 | +0,2 % |
| 95. Ljungby | 28 132 | -0,5 % |
| 96. Stenungsund | 27 854 | 0,0 % |
| 97. Staffanstorp | 27 482 | +0,7 % |
| 98. Vetlanda | 27 313 | -0,8 % |
| 99. Ludvika | 26 812 | +0,7 % |
| 100. Oskarshamn | 26 762 | -0,6 % |
Sverige växer långsammare än på mycket länge. Under 2025 minskade folkmängden i 180 av landets 290 kommuner, och rikets folkökning på 17 800 personer blev den lägsta som SCB uppmätt under 2000-talet. Tillväxten samlas därmed allt tydligare i storstadsregionerna och ett fåtal expansiva orter.
Vilka städer växer mest och vilka krymper?
Knivsta i Uppsala län växte snabbast av alla kommuner under 2025. Boden kom tvåa tack vare de stora industrisatsningarna i Norrbotten. Gemensamt för de kommuner som växer snabbast är närhet till en storstad eller en ny arbetsmarknad, ofta i kombination med omfattande bostadsbyggande.
| Snabbast växande kommun 2025 | Förändring |
|---|---|
| Knivsta | +2,5 % |
| Boden | +2,0 % |
| Burlöv | +1,7 % |
| Järfälla | +1,4 % |
| Nacka | +1,4 % |
| Upplands-Bro | +1,4 % |
I andra änden av listan finns Skellefteå. Kommunen tappade 2 745 invånare under 2025, vilket var den klart största minskningen i hela landet. Northvolts konkurs ligger bakom raset. I analysen Befolkningsras och ökad arbetslöshet i Skellefteå konstaterar SCB att som mest nästan 4 100 personer arbetade inom batteritillverkningen hösten 2024, och att arbetslösheten steg från 2,4 procent till över 6 procent på drygt ett år när verksamheten upphörde.
| Kommun som minskade mest 2025 | Förändring |
|---|---|
| Norsjö | -4,0 % |
| Skellefteå | -3,5 % |
| Högsby | -3,5 % |
| Pajala | -2,6 % |
| Dorotea | -2,3 % |
Skellefteå visar därmed hur snabbt en enskild industrietablering kan förändra en kommuns befolkningskurva. Under några år i början av 2020-talet mångdubblades inflyttningen, och lika snabbt vände utvecklingen efter varslen. Övriga kommuner i botten av listan har däremot en långsammare och mer långvarig minskning bakom sig.
De tio folkrikaste kommunerna, en i taget
Nedan går vi igenom de tio kommuner som har flest invånare. För varje stad anger vi både kommunens folkmängd den 31 december 2025 och tätortens folkmängd enligt SCB:s mätning 2023, eftersom de två måtten svarar på olika frågor.
Stockholm
Stockholms kommun hade 999 239 invånare den 31 december 2025 och passerade sedan miljonstrecket i maj 2026, då SCB noterade 1 000 374 folkbokförda. Tätorten Stockholm är betydligt större och rymmer 1 652 895 personer fördelade på 12 kommuner. Staden ligger mellan Mälaren och Östersjön, och skärgården utanför består av tiotusentals öar.
Huvudstadens ställning som landets ekonomiska, kulturella och politiska centrum märks tydligt i stadsbilden. Här finns Gamla stan, Kungliga slottet och Sergels torg, och här ligger huvudkontoren för en stor del av näringslivet. Stockholm fungerar därför som knutpunkt för både nationella och internationella företag.
Göteborg
Göteborgs kommun hade 613 278 invånare vid årsskiftet och växte med 0,7 procent under 2025. Tätorten Göteborg är ännu större med 674 529 invånare, eftersom bebyggelsen sträcker sig in i grannkommunerna. Staden grundades 1621 och har sedan dess utvecklats till landets viktigaste hamnstad.
Den holländska stadsplaneringen med kanaler och broar präglar fortfarande centrum. Samtidigt har staden fått en ny siluett genom Karlatornet på Lindholmen, som med sina 246 meter och 74 våningar är Nordens högsta byggnad. Liseberg och Universeum hör dessutom till Göteborgs mest besökta platser.
Malmö
Malmö kommun hade 367 924 invånare den 31 december 2025 och växte med 0,6 procent. Tätorten Malmö rymmer 339 316 personer. Läget i Skåne, nära gränsen till Danmark, gör staden till en naturlig port mot kontinenten.
Turning Torso är fortfarande stadens tydligaste landmärke. Byggnaden stod klar 2005, mäter 190 meter och var Nordens högsta ända till 2022, då Karlatornet i Göteborg passerade den. Malmö är dessutom en av landets mest mångkulturella städer, vilket märks i matkulturen, festivalerna och stadslivet.
Uppsala
Uppsala kommun hade 249 726 invånare vid årsskiftet och växte med 0,7 procent. Tätorten Uppsala har 174 982 invånare och är den nordligaste tätorten i landet med över 100 000 invånare. Uppsala universitet grundades 1477 och är det äldsta i Norden.
Uppsala domkyrka är Nordens största kyrkobyggnad och dominerar stadens siluett. Carl von Linné verkade här under 1700-talet, och den botaniska trädgården bär än i dag spår av hans arbete. I dag kombinerar staden det akademiska arvet med en växande bransch inom läkemedel och bioteknik.
Linköping
Linköpings kommun hade 168 714 invånare den 31 december 2025, en ökning med 0,4 procent. Tätorten Linköping rymmer 116 851 personer. Staden ligger i Östergötland och är känd både för sin medeltida historia och för sitt tekniska arv.
Saab AB har sin flygverksamhet här, och Linköpings universitet är en av regionens största arbetsgivare. Linköpings domkyrka och friluftsmuseet Gamla Linköping bevarar samtidigt stadens historia. Där får besökare en bild av stadslivet under 1800- och 1900-talen.
Västerås
Västerås kommun hade 161 240 invånare vid årsskiftet och växte med 0,4 procent. Tätorten Västerås rymmer 131 643 personer, vilket gör den till Sveriges sjätte största tätort. Staden ligger vid Mälarens strand och har en historia som sträcker sig tillbaka till vikingatiden.
ABB har djupa rötter i Västerås och präglar fortfarande stadens näringsliv. Västerås slott och domkyrkan hör till de mest kända landmärkena. Närheten till Stockholm gör dessutom staden till en viktig del av Mälardalsregionen.
Örebro
Örebro kommun hade 160 687 invånare den 31 december 2025 och växte med 0,3 procent. Tätorten Örebro rymmer 128 658 personer. Örebro slott ligger på en holme mitt i Svartån och har varit ett landmärke sedan medeltiden.
Stadens centrala läge mellan Stockholm och Göteborg har gjort den till en av landets viktigaste logistiknoder. Örebro universitet driver samtidigt utvecklingen inom utbildning och forskning. Hjälmaren och Kilsbergen ligger dessutom inom räckhåll för den som söker natur.
Helsingborg
Helsingborgs kommun hade 152 776 invånare vid årsskiftet, en ökning med 0,5 procent. Tätorten Helsingborg rymmer 116 029 personer. Staden ligger vid Öresund på Sveriges sydvästra kust, och Danmark nås med en kort färjetur.
Kärnan, ett medeltida torn mitt i staden, är det mest kända landmärket och ger utsikt över både staden och sundet. Hamnen har i århundraden varit stadens ekonomiska nav. Helsingborg hör därmed till landets äldsta och mest internationellt präglade städer.
Jönköping
Jönköpings kommun hade 148 152 invånare den 31 december 2025 och växte med 0,3 procent. Tätorten Jönköping rymmer 103 032 personer och är därmed den tionde största i landet. Staden ligger vid Vätterns södra spets.
Det strategiska läget mitt i södra Sverige har gjort Jönköping till ett nav för logistik och handel. Elmia hör till Nordens största mässanläggningar och drar internationella besökare till staden varje år. Stadskärnan blandar samtidigt moderna och historiska inslag.
Norrköping
Norrköpings kommun hade 144 904 invånare vid årsskiftet och minskade med 0,1 procent under 2025. Kommunen var därmed den enda av de tio största som tappade invånare. Norrköpings tätort har färre än 100 000 invånare och saknas därför bland de tio tätorter som SCB redovisar över den gränsen.
Textilindustrin präglade staden i århundraden och syns fortfarande i arkitekturen längs Motala ström. Industrilandskapet har därefter förvandlats till kontor, bostäder och kulturverksamheter. Arbetets museum ligger mitt i området och berättar stadens historia.
Så har Sveriges städer vuxit fram
Sveriges städer har förändrats kraftigt genom historien, både i storlek, ekonomisk betydelse och utseende. Vissa orter har stigit snabbt medan andra har utvecklats långsamt. Utvecklingen speglar därmed hela landets väg från jordbrukssamhälle till ett land där nästan alla bor i städer.
Från handelsstäder till industristäder
De största städerna växte ofta fram kring handelsvägar och vattenleder. Redan under medeltiden var Stockholm, Visby och Kalmar viktiga handelscentra tack vare sina lägen längs Östersjöns kust. Stockholm grundades på 1200-talet och utvecklades snabbt till landets huvudstad.
Under 1800-talet och industrialiseringen förändrades kartan i grunden. Städer som Göteborg, Malmö och Norrköping blomstrade när fabrikerna växte fram och behovet av arbetskraft ökade. Järnvägen band dessutom ihop landet och gjorde det möjligt för städerna att expandera snabbare än tidigare.
Siffrorna illustrerar förändringen tydligt. År 1800 bodde 229 479 personer i tätort, medan 2 117 824 bodde utanför. År 2023 var förhållandet det omvända, med 9 265 976 personer i tätort och 1 285 731 utanför.
Göteborg som hamn- och industristad
Göteborg har länge varit landets viktigaste hamnstad och spelat en central roll i svensk export och import. Under 1800- och 1900-talen var staden ett centrum för skeppsbyggnad, sjöfart och verkstadsindustri. Volvo är fortfarande en av stadens största arbetsgivare.
Stadens historia visar också en betydande omställningsförmåga. När varvsindustrin försvann under 1900-talets senare del satsade Göteborg i stället på högteknologi, forskning och kultur. Staden växte med 0,7 procent under 2025, mest av de tre storstäderna.
Malmö från industristad till kunskapsstad
Malmö var länge en typisk industristad med tung tillverkning och varvsverksamhet. Efter varvskrisen genomgick staden en omfattande omvandling mot utbildning, forskning och tjänstenäringar. Malmö universitet driver den utvecklingen och lockar studenter från hela världen.
Öresundsbron, som öppnade år 2000, knöt samtidigt ihop staden med Köpenhamn och den danska arbetsmarknaden. Integrationen med Danmark har därefter blivit en av de starkaste tillväxtmotorerna i regionen. Malmö växer i dag snabbare än riket som helhet.
Hur stora är Sveriges städer till ytan?
Städer går också att jämföra geografiskt. Stockholms tätort täcker 43 508 hektar, alltså 435 kvadratkilometer, och är landets största även till ytan. Göteborg kommer tvåa med 27 155 hektar, medan Malmö stannar på 8 067 hektar.
| Tätort | Landareal i hektar | Invånare per kvadratkilometer |
|---|---|---|
| Stockholm | 43 508 | 3 799 |
| Göteborg | 27 155 | 2 484 |
| Malmö | 8 067 | 4 206 |
| Örebro | 5 575 | 2 308 |
| Västerås | 5 234 | 2 515 |
| Jönköping | 4 981 | 2 068 |
| Upplands Väsby och Sollentuna | 4 763 | 3 286 |
| Uppsala | 4 579 | 3 821 |
| Helsingborg | 4 171 | 2 782 |
| Linköping | 3 967 | 2 946 |
Malmö är tätast befolkat av de tio största tätorterna med 4 206 invånare per kvadratkilometer, följt av Uppsala med 3 821 och Stockholm med 3 799. Jönköping ligger lägst med 2 068 invånare per kvadratkilometer, eftersom bebyggelsen där breder ut sig mer. Samtliga uppgifter kommer från SCB:s pressmeddelande Fler bor i stora tätorter men regionala skillnader.
Var däremot försiktig med äldre hektarsiffror. SCB bytte beräkningsmetod från och med 2023 års statistik, och räknar numera arealerna med ortogonal metod i koordinatsystemet SWEREF99 TM. Metoden ger större värden än tidigare år, vilket gör att siffror från 2020 års mätning inte går att jämföra rakt av med de nya.
Tätorten sträcker sig långt utanför kommunen
Stockholms tätort sträcker sig över 12 kommuner, vilket gör den både folkrikast och till ytan störst i landet. Det innebär att en stor del av Stockholms tätortsyta ligger utanför Stockholms kommun, exempelvis i Solna, Sundbyberg, Nacka och Huddinge.
Ett mer stabilt mått är tätortsgraden, alltså andelen av befolkningen som bor i tätort. Riksgenomsnittet ligger på 88 procent. Stockholms län har högst tätortsgrad med 97 procent, följt av Skåne län med 91 procent och Västmanlands län med 88 procent.
I andra änden finns Gotlands län med 65 procent, Jämtlands län med 73 procent och Värmlands län med 76 procent. Skillnaderna blir ännu större på kommunnivå. Bergs kommun i Jämtland har lägst tätortsgrad i landet med 35 procent, medan tio kommuner ligger nära 100 procent.
Mindre städer med växande betydelse
Samtidigt som storstäderna dominerar statistiken växer flera medelstora städer stadigt. Umeå ökade med 0,8 procent under 2025 till 135 273 invånare, och Luleå växte med lika mycket till 80 304. Karlstad och Sundsvall närmar sig dessutom 100 000 invånare och låg i maj 2026 på 98 956 respektive 98 848. Båda kommunerna behöver alltså drygt tusen nya invånare för att passera gränsen.
Gemensamt för dessa orter är starka universitet och en bred regional arbetsmarknad. De fungerar därför som regionala centra med kort väg till både arbete, utbildning och natur. Distansarbete har dessutom gjort det lättare för fler att bo utanför storstadsregionerna.
Norrbotten sticker ut särskilt tydligt. Boden växte med 2,0 procent under 2025 och var därmed landets näst snabbast växande kommun. Industrisatsningarna i regionen ligger bakom ökningen, och Luleå följer samma mönster. Skellefteå visar däremot hur snabbt kurvan kan vända åt andra hållet.
Vanliga frågor om Sveriges största städer
Vilken är Sveriges största stad?
Stockholm är Sveriges största stad. Stockholms tätort hade 1 652 895 invånare vid SCB:s mätning 2023, och Stockholms kommun hade 999 239 invånare den 31 december 2025. I maj 2026 passerade kommunen dessutom en miljon invånare för första gången, med 1 000 374 folkbokförda.
Vad är skillnaden mellan tätort och kommun?
En tätort är ett sammanhängande bebyggelseområde med minst 200 folkbokförda invånare, avgränsat efter bebyggelsen. En kommun är en administrativ enhet med fasta gränser. Stockholms tätort sträcker sig över 12 kommuner, medan Uppsala kommun innehåller 31 olika tätorter.
Hur många städer i Sverige har över 100 000 invånare?
Sverige har tio tätorter med fler än 100 000 invånare. Samtliga ligger i landets södra halva, och Uppsala är den nordligaste av dem. Räknar du i stället kommuner passerar 20 kommuner samma gräns, eftersom kommungränserna omfattar större områden.
Vilken kommun växte mest under 2025?
Knivsta växte mest av alla kommuner under 2025, med en befolkningsökning på 2,5 procent. Boden kom tvåa med 2,0 procent och Burlöv trea med 1,7 procent.
Vilken kommun tappade flest invånare under 2025?
Skellefteå tappade flest invånare i absoluta tal och minskade med 2 745 personer under 2025. Northvolts konkurs är den huvudsakliga förklaringen. Procentuellt minskade Norsjö mest, med 4,0 procent.
Hur ofta uppdaterar SCB statistiken över Sveriges största städer?
SCB publicerar folkmängden per kommun varje år i februari, avseende den 31 december året innan. Tätortsstatistiken uppdateras mer sällan, eftersom gränserna måste ritas om. Den senaste tätortsmätningen avser 2023.
Hur många bor i tätort i Sverige?
Sammanlagt 9 265 976 personer bodde i tätort 2023, vilket motsvarar 88 procent av befolkningen. Utanför tätort bodde 1 285 731 personer. Sverige hade samtidigt 2 017 tätorter, en ökning med 70 sedan 2020.
Läs mer om Sveriges städer och kommuner
Statistiken över Sveriges största städer hänger ihop med flera närliggande ämnen. Vill du gräva vidare i hur landets städer och kommuner mäts, rangordnas och har vuxit fram hittar du fördjupningarna här:
- Sveriges största kommuner, både efter folkmängd och efter yta
- Uppsala är Sveriges fjärde största stad, en närmare titt på universitetsstaden
- Dorotea, Sveriges minsta kommun, i andra änden av statistiken
- En resa genom Sveriges städer, historia och nutid
- Sveriges äldsta stad, och varför frågan är svårare än den låter
- Världens största stad, där samma mätproblem återkommer i global skala
