Kiruna är Sveriges nordligaste stad

Innehåll

Kiruna är Sveriges nordligaste stad och ligger omkring 150 kilometer norr om polcirkeln. Staden växte fram kring järnmalmsbrytningen vid Kiirunavaara och Luossavaara och har under 2000-talet blivit internationellt uppmärksammad för den omfattande stadsomvandlingen. Det nya centrumet invigdes 2022 ungefär tre kilometer öster om det gamla.

Att Kiruna är nordligast gäller städer, inte alla svenska tätorter eller samhällen. Det finns mindre orter ännu längre norrut, bland annat Karesuando. Kirunas rekord handlar alltså om stadens status och storlek i det svenska stadsnätet.

Kiruna ligger långt norr om polcirkeln

Kiruna kommun beskriver Kiruna som Sveriges nordligaste stad. Avståndet till polcirkeln är omkring 150 kilometer, vilket placerar staden tydligt i den arktiska delen av Sverige.

Det nordliga läget påverkar ljuset kraftigt. Under en del av sommaren går solen inte ner, medan vintern har en period då solen inte når över horisonten.

Klimat, snö och långa avstånd är därför en självklar del av både vardag och samhällsplanering.

Staden växte fram kring järnmalmen

Kirunas utveckling hänger nära samman med malmfyndigheterna i området. Gruvbrytningen skapade arbete, järnvägsbehov och ett snabbt växande samhälle kring sekelskiftet 1900.

Malmbanan gjorde det möjligt att transportera järnmalmen till hamnar vid både Bottenviken och norska Atlantkusten. Det gav gruvan tillgång till stora exportmarknader.

Stadens planering präglades tidigt av både industri och ambitionen att skapa en fungerande bostadsort i ett utsatt klimat.

Gruvan har tvingat fram en stadsomvandling

År 2004 stod det enligt Kiruna kommun klart att gruvans påverkan på staden skulle bli större än tidigare bedömt. När malm bryts djupt under marken uppstår deformationer som stegvis påverkar markytan.

Det gjorde att centrala delar av staden inte kunde ligga kvar på samma plats. Bostäder, gator, verksamheter och kulturbyggnader har därför avvecklats, rivits eller flyttats.

Stadsomvandlingen är inte en enda flyttdag utan ett projekt som pågår under många år.

Det nya centrumet invigdes 2022

Kirunas nya stadskärna invigdes den 1 september 2022. Den ligger omkring tre kilometer öster om det gamla centrumet.

Placeringen valdes efter en lång planeringsprocess. Kommunen behövde hitta mark som inte var direkt hotad av gruvans deformationer och som samtidigt kunde rymma bostäder, handel, service och offentliga byggnader.

Det nya stadshuset Kristallen blev en av de centrala byggnaderna, och handel samt service har successivt flyttat in i nya kvarter.

Del av omvandlingen	Tid	Vad som hände
Ny påverkan konstateras	2004	Gruvans framtida deformationer bedöms påverka större delar av staden
Beslut om nytt centrumläge	2011	Kommunen väljer området öster om gamla centrum
Nya stadskärnan invigs	2022	Handel och centrala funktioner flyttar till nya centrum
Utvidgad prognos	2025	Fler bostads- och friluftsområden bedöms påverkas av gruvbrytningen

Den nya prognosen från 2025 berör fler

Kiruna kommun uppger att LKAB:s deformationsprognos från augusti 2025 visar att ett större område påverkas än man tidigare trott.

Enligt kommunen berörs eller har omkring 12 000 personer berörts av gruvbrytningens konsekvenser. Det betyder att stadsomvandlingen fortsätter långt efter invigningen av det nya centrumet.

Kommunen anger också att arbetet med den pågående omvandlingen beräknas fortsätta minst till omkring 2035 utifrån nuvarande gruvplaner.

Kiruna kyrka flyttades 2025

En av de mest uppmärksammade delarna av stadsomvandlingen är flytten av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Kiruna kyrka flyttades tillsammans med klockstapeln under 2025.

Andra äldre hus har flyttats tidigare eller placerats på nya platser i stadskärnan. På så sätt försöker kommunen och LKAB bevara delar av den äldre stadens identitet även när marken måste lämnas.

Alla byggnader kan dock inte flyttas. Många bostadshus och kommersiella lokaler rivs i stället.

Kiruna är också Sveriges till ytan största kommun

Kiruna stad ska inte blandas ihop med Kiruna kommun. Kommunen omfattar ett mycket större område med fjäll, skog, byar och nationalparker.

Kiruna kommun är Sveriges största kommun till landyta. Det innebär att en och samma kommun sträcker sig över enorma avstånd och innehåller både tät stadsmiljö och nästan obebyggd fjällnatur.

Den geografiska storleken påverkar service, transporter och räddningstjänst på ett helt annat sätt än i små tätbefolkade kommuner.

• Stad: Kiruna är Sveriges nordligaste
• Kommun: Kiruna är Sveriges största till landyta
• Polcirkeln: staden ligger omkring 150 km norr om den
• Nytt centrum: invigdes 2022
• Stadsomvandling: fortsätter under 2020- och 2030-talen

Midnattssol och polarnatt präglar året

Det nordliga läget ger stora skillnader mellan årstiderna. Sommarens ljusa period gör att dagsljuset varar dygnet runt under en tid.

På vintern inträffar motsatsen när solen inte går upp under en period. Det betyder inte att dagen är helt svart, eftersom skymningsljus fortfarande kan ge flera timmar med synligt ljus.

Ljuset har stor betydelse för turism, friluftsliv och hur staden upplevs under året.

Järnvägen gjorde den stora gruvan möjlig

Järnmalmen i Kiruna hade varit känd länge, men storskalig brytning krävde ett transportsystem som kunde föra stora mängder malm till hamn.

Malmbanan blev avgörande. Den knöt gruvområdet till Narvik i Norge och Luleå vid Bottenviken och gjorde export i industriell skala möjlig.

Staden och järnvägen växte därför fram i nära relation till varandra. Bostäder, verkstäder, service och offentliga funktioner etablerades för ett samhälle vars viktigaste näring var gruvan.

Flytten handlar både om rivning och bevarande

Stadsomvandlingen innebär inte att hela staden lyfts och flyttas som en enhet. En del byggnader rivs och ersätts med nya, medan utvalda kulturbyggnader flyttas fysiskt.

Kommunen redovisar flera exempel på flyttade byggnader. Förutom kyrkan har äldre bostadshus och andra kulturhistoriskt värdefulla hus fått nya platser.

Det skapar en särskild stadsbild där nya kvarter kombineras med byggnader som tidigare stod i gamla centrum. På så sätt kan delar av stadens historia följa med även när själva marken överges.

Nordligheten påverkar byggande och infrastruktur

Vinterklimatet ställer stora krav på vägar, vattenledningar, uppvärmning och byggnader. Tjäle, snö och låga temperaturer behöver tas med redan i planeringen.

Det nya centrumet byggs därför inte bara på ny mark utan under helt andra tekniska och klimatiska förutsättningar än många svenska stadsutvecklingsprojekt.

Samtidigt ska stadens gator och parker fungera under både midnattssolens sommar och den mörka vinterperioden. Belysning och snöhantering blir därmed viktiga delar av stadsrummet.

Kirunas geografiska läge gör också avstånden till andra större svenska städer ovanligt långa i nord-sydlig riktning. Det förstärker betydelsen av flyg, järnväg och E10 för personresor och transporter. Samtidigt ligger Norge och Finland relativt nära, vilket gör staden till en del av ett gränsöverskridande nordligt område snarare än en isolerad svensk ändpunkt.

Kirunas utveckling visar därmed hur geografi och naturresurser kan styra en stads hela form. Samma järnmalm som en gång skapade staden är också orsaken till att centrala delar nu måste byggas på nytt.

Kirunas nordliga läge påverkar också dagsljuset kraftigt över året. Under vintern når solen inte över horisonten under en period, medan sommaren präglas av midnattssol. Det är en geografisk följd av stadens läge långt norr om polcirkeln och en tydlig skillnad mot svenska städer längre söderut.

Vanliga frågor om Sveriges nordligaste stad

Vilken är Sveriges nordligaste stad?

Kiruna är Sveriges nordligaste stad.

Hur långt norr om polcirkeln ligger Kiruna?

Kiruna ligger omkring 150 kilometer norr om polcirkeln.

Varför flyttas delar av Kiruna?

Djup järnmalmsbrytning orsakar markdeformationer som gör att delar av staden måste avvecklas eller flyttas.

När invigdes nya Kiruna centrum?

Den nya stadskärnan invigdes den 1 september 2022.

Är Kiruna även Sveriges nordligaste samhälle?

Nej. Det finns mindre orter längre norrut. Kirunas rekord gäller städer.

Skribent: Mats

Mats Jansson är skribent och ämnesprofil på SOI 2016, där han bevakar frågor som rör svensk infrastruktur, samhällsplanering och natur. Han har ett särskilt intresse för hur vägar, järnvägar, energilösningar och regional utveckling samspelar med landskap, miljö och människors vardag. Med ett sakligt och pedagogiskt sätt att skriva vill han göra komplexa frågor enklare att förstå för läsarna.

Fler artiklar av Mats