Innehåll
Korallgrottan i Frostviken i norra Jämtland är Sveriges längsta kända grotta. Länsstyrelsens underlag anger omkring 6,5 kilometer kända gångar, och grottan är fortfarande inte fullständigt utforskad. Den ligger i Strömsunds kommun nära den norska gränsen och är en del av ett ovanligt kalkrikt karstområde.
Grottan upptäcktes 1985 och hade 1999 passerat Lummelundagrottan som landets längsta kända grotta. Korallgrottan är låst och vanliga besök sker med bokad guide, vilket både skyddar naturen och minskar riskerna i det trånga och komplicerade grottsystemet.
Snabbfakta om Korallgrottan
Känd längd: omkring 6,5 km enligt Länsstyrelsens Natura 2000-underlag
Upptäckt: 1985
Kommun: Strömsund
Län: Jämtland
Skydd: naturreservat och Natura 2000
Omkring 6,5 kilometer kända gångar
Länsstyrelsen Jämtland beskriver Korallgrottan som Sveriges längsta grotta. På den publika besökssidan anges mer än fem kilometer gångar, medan Länsstyrelsens Natura 2000-underlag anger en hittills känd längd på omkring 6,5 kilometer.
Skillnaden visar att grottlängd inte är ett statiskt mått. Nya gångar kan hittas när speleologer kartlägger tidigare okända delar.
Det är därför bäst att skriva ”omkring 6,5 kilometer kända gångar” och samtidigt ange att systemet inte är fullständigt utforskat.
Grottans längd kan förändras när nya delar kartläggs.
Rekordet bygger på den kända och uppmätta längden. Korallgrottan är fortfarande inte helt utforskad.
Grottan ligger i ett karstlandskap
Korallgrottan har kunnat bildas eftersom berggrunden innehåller kalksten. Vatten som tränger ner genom sprickor löser långsamt upp kalken.
Under tusentals år kan små sprickor på så sätt växa till gångar, schakt och större salar. Den här typen av landskap kallas karst.
Bjurälven och Korallgrottan utgör tillsammans ett av Sveriges tydligaste karstområden, med underjordiska vattenflöden, slukhål och grottor.
Upptäckten skedde 1985
Korallgrottan upptäcktes 1985. Därefter började grottforskare kartlägga gångsystemet steg för steg.
År 1999 stod det klart att den kända längden hade passerat Lummelundagrottan på Gotland. Sedan dess har ytterligare gångar hittats.
Att utforska grottor kräver specialkunskap eftersom trånga passager, kyla, mörker, fallrisk och stigande vatten kan skapa farliga situationer.
| Händelse | År eller mått | Betydelse |
|---|---|---|
| Upptäckt | 1985 | Grottsystemet blir känt |
| Längst i Sverige | 1999 | Känd längd passerar Lummelundagrottan |
| Kända gångar | cirka 6,5 km | Längsta kända grottsystemet i landet |
| Naturreservat | 1994 | Grottan och omgivningen får formellt skydd |
Namnet kommer från ovanliga droppstensformer
Vatten med löst kalk droppar från taket och kan avsätta mineral. Då bildas droppstenar mycket långsamt.
I Korallgrottan finns knöliga formationer som kan likna koraller. Det är dessa former som har gett grottan dess namn.
Länsstyrelsen beskriver hur vissa droppstenar fortfarande är kortare än tio centimeter trots att de kan ha utvecklats under tusentals år.
Fyra kända ingångar finns i systemet
Länsstyrelsens underlag beskriver fyra ingångar. De ligger på olika höjd i sluttningen och leder in till olika delar av det sammanhängande systemet.
Den mest kända huvudingången kallas Kratern och har en så kallad isgång. Högre upp finns bland annat Klyftgrottan och Skymningsgrottan.
Att ett grottsystem har flera öppningar är vanligt i karst där vatten under lång tid har skapat gångar på olika nivåer.
Besök sker med guide
Korallgrottan är låst. Länsstyrelsen anger att besökare behöver boka guide för att komma in.
Det minskar risken för olyckor och skyddar känsliga formationer. En grotta kan skadas snabbt om stora mängder människor rör sig fritt i smala gångar.
Guidade turer innebär krypning genom trånga passager och är inte jämförbara med en bred turistgrotta med gångbanor och belysning.
- Förbokning: besök i grottan behöver ordnas i förväg
- Guide: vanliga besök genomförs tillsammans med kunnig ledare
- Kläder: grottmiljön är kall, fuktig och smutsig
- Hänsyn: droppstenar och andra formationer ska inte röras eller skadas
Naturreservatet är större än själva grottan
Korallgrottans naturreservat omfattar 26 kvadratkilometer enligt Länsstyrelsen. Skyddet gäller alltså också marken ovanför och runt grottsystemet.
Den kalkrika berggrunden skapar en artrik flora i området. Skog, fjällbjörkskog och kalfjäll möts beroende på höjd och läge.
Närliggande Bjurälvens naturreservat skyddar ytterligare delar av samma karstlandskap.
Korallgrottan är längre än Lummelundagrottan
Lummelundagrottan på Gotland är sannolikt Sveriges mest kända turistgrotta, men Korallgrottan har ett längre kartlagt gångsystem.
Skillnaden mellan dem visar att den mest besökta eller mest kända grottan inte behöver vara den längsta.
Korallgrottans avlägsna läge och krav på guidning gör att betydligt färre personer besöker den.
Längsta kända grottan är den mest exakta formuleringen
Grottsystem kartläggs successivt. Det kan finnas okända gångar både i Korallgrottan och i andra svenska grottor.
Karst bildas när kalk löses upp
Regnvatten tar upp koldioxid från luften och marken och blir svagt surt. När det tränger ner i kalksten kan det långsamt lösa upp mineralen längs sprickor.
Små sprickor vidgas under mycket lång tid till gångar där vatten kan rinna under jord. När vattnet senare hittar en lägre väg kan äldre gångar bli torra och möjliga att ta sig igenom.
Det är denna process som skapat både Korallgrottans gångar och de många slukhålen och underjordiska vattendragen i Bjurälvens karstområde.
Grottforskare kartlägger systemet steg för steg
Speleologi är studiet och utforskningen av grottor. I Korallgrottan har speleologer under flera decennier mätt gångar och undersökt om tidigare okända passager fortsätter in i berget.
Mätningen sker inte som på en vanlig väg. Smala passager, nivåskillnader och förgreningar måste dokumenteras och sammanställas till en karta över systemet.
När en ny sidogång visar sig vara längre än väntat kan den sammanlagda kartlagda längden öka. Därför förekommer olika längduppgifter från olika år.
En grotta är en känslig miljö
Droppstenar växer mycket långsamt och kan skadas på några sekunder. Smuts, beröring och avbrutna formationer går inte att återställa inom en mänsklig tidsskala.
Grottmiljön är dessutom stabil med låg temperatur och begränsat ljus. Organismer som är anpassade till miljön kan påverkas av stora mängder besökare.
Det är en viktig anledning till att Korallgrottan inte fungerar som en fritt tillgänglig turistattraktion utan besöks under kontrollerade former.
Underjordiskt vatten fortsätter att forma området
Karstlandskap är inte färdigbildade. Vatten fortsätter att röra sig genom sprickor och underjordiska gångar och kan långsamt förändra både befintliga passager och vägen som vattnet tar.
På ytan kan bäckar försvinna ner i marken och dyka upp igen längre bort. Sådana fenomen gör Bjurälven och Korallgrottan särskilt intressanta för geologer och hydrologer.
För besökare innebär samma geologi att terrängen kan innehålla hål, sprickor och branta partier även utanför själva grottan.
Guidningen är också en del av naturvården
En guide hjälper inte bara besökare genom svåra passager. Guidningen minskar också risken att känsliga delar utsätts för slitage och att människor går in i områden där räddning skulle vara komplicerad.
Det gör att säkerhet och bevarande kan hanteras samtidigt i ett område som annars hade varit svårt att öppna för allmänheten.
Korallgrottan är också ett exempel på att Sveriges geologi kan skapa mycket olika landskap. I områden med hårdare bergarter bildas inte samma omfattande karstsystem. Den kalkrika berggrunden i norra Jämtland är därför en grundförutsättning både för grottorna och för den speciella växtligheten ovan mark.
Vanliga frågor om Sveriges längsta grotta
Vilken är Sveriges längsta grotta?
Korallgrottan i norra Jämtland är Sveriges längsta kända grotta.
Hur lång är Korallgrottan?
Länsstyrelsens Natura 2000-underlag anger omkring 6,5 kilometer kända gångar.
När upptäcktes Korallgrottan?
Grottan upptäcktes 1985.
Kan man besöka Korallgrottan själv?
Nej. Grottan är låst och vanliga besök behöver bokas med guide.
Var ligger Korallgrottan?
Den ligger i Frostviken i Strömsunds kommun i norra Jämtland, nära den norska gränsen.
Läs vidare på SOI2016
