Innehåll
Padjelanta/Badjelánnda i Jokkmokks kommun är Sveriges största nationalpark med en areal på 198 400 hektar, motsvarande 1 984 kvadratkilometer. Nationalparken ligger i Norrbottensfjällen mellan Sarek och den norska gränsen och består av vidsträckta hedar, stora sjöar, våtmarker och mjuka fjällformer.
Parken bildades 1962 och ingår sedan 1996 i världsarvet Laponia. Området är samtidigt ett levande samiskt kulturlandskap där renskötsel har mycket stor betydelse.
Snabbfakta om Padjelanta/Badjelánnda
Areal: 198 400 hektar
Bildad: 1962
Kommun: Jokkmokk
Län: Norrbotten
Världsarv: del av Laponia sedan 1996
198 400 hektar skyddad fjällnatur
Sveriges nationalparker anger att Padjelanta/Badjelánnda omfattar 198 400 hektar. Det gör den till Sveriges största nationalpark.
Arealen motsvarar nästan 2 000 kvadratkilometer, vilket är större än många svenska kommuners landyta. Det ger plats för mycket stora sammanhängande naturmiljöer utan vägar och tät bebyggelse.
Parken ligger väster om Sarek och sträcker sig mot den norska gränsen. Landskapet är öppnare och mjukare än Sareks mer dramatiska högfjäll.
Namnet Badjelánnda betyder det övre landet
Padjelanta heter Badjelánnda på lulesamiska. Sveriges nationalparker förklarar namnet som ”det övre landet”.
Det samiska namnet används i dag tillsammans med det äldre svenska skrivsättet Padjelanta. Dubbelnamnet markerar områdets tydliga koppling till samisk historia, språk och markanvändning.
Nationalparken är inte en obebodd vildmark i betydelsen att människor saknat koppling till platsen. Renskötsel och samiska vistelser har format användningen av landskapet under lång tid.
Padjelanta/Badjelánnda är både natur- och kulturlandskap.
Nationalparksskyddet kombineras med levande samisk renskötsel och området förvaltas inom världsarvet Laponia.
Sjöar och vidsträckta hedar dominerar
Padjelanta skiljer sig från närliggande Sarek genom sina stora öppna platåer och mjukare fjäll. Sjöar, myrar och hedmarker präglar landskapet.
Virihaure och Vastenjaure är två av de stora fjällsjöarna i området. De öppna markerna ger långa siktlinjer och stora sammanhängande livsmiljöer för fjällens fåglar och däggdjur.
Syftet med nationalparken är enligt den officiella beskrivningen att bevara ett fjällandskap rikt på sjöar och vidsträckta hedar i naturligt tillstånd.
| Egenskap | Padjelanta/Badjelánnda | Betydelse |
|---|---|---|
| Areal | 198 400 ha | Störst bland Sveriges nationalparker |
| Natur | Fjäll, våtmark, myr, hed, alpin tundra | Stor variation av fjällmiljöer |
| Bildad | 1962 | Mer än 60 år som nationalpark |
| Förvaltning | Laponiatjuottjudus | Del av Laponias förvaltningsmodell |
Nationalparken ingår i världsarvet Laponia
År 1996 utsågs Laponia till världsarv. Området omfattar Padjelanta/Badjelánnda, Sarek, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos samt flera naturreservat och andra områden.
Världsarvet är ovanligt eftersom både naturvärden och samisk kultur ligger till grund för utnämningen.
Det ger Padjelanta en dubbel betydelse: dels som Sveriges största nationalpark, dels som en del av ett internationellt erkänt natur- och kulturlandskap.
Renskötseln är en levande del av området
Renar använder området som sommarbete och samevisten finns längs vandringslederna. Besökare rör sig därför i ett landskap där renskötsel fortfarande bedrivs.
Det ställer krav på hänsyn. Renhjordar ska inte störas och hundar måste hanteras så att de inte jagar eller skrämmer renar.
Den samiska närvaron är inte ett historiskt tillägg till parken utan en del av hur området används och förstås i dag.
Padjelantaleden går genom parken
Den mest kända vandringsleden genom området är Padjelantaleden. Den går genom stora delar av nationalparken och knyter samman fjällstationer, stugor och samiska vistelseplatser.
Vandringen sker långt från bilvägar. Den som går leden behöver därför planera mat, väder, utrustning och dagsetapper mer noggrant än på leder närmare bebyggelse.
Även Nordkalottleden passerar delar av parken.
- Stor yta: nästan 2 000 kvadratkilometer sammanhängande skyddad fjällnatur
- Världsarv: parken ingår i Laponia
- Renskötsel: området är ett levande samiskt kulturlandskap
- Vandring: Padjelantaleden går genom stora delar av nationalparken
Få vägar gör området svårtillgängligt
Det finns inga vanliga bilvägar genom nationalparken. Besökare tar sig in till fots eller med andra tillåtna transportlösningar beroende på plats och säsong.
Avsaknaden av vägar är en del av områdets karaktär men innebär också att räddningsinsatser och transporter är mer komplicerade än i lättillgängliga naturområden.
Väderomslag kan komma snabbt i fjällen även sommartid. Den stora ytan och avstånden gör god planering viktig.
Storleken märks först när man rör sig genom området
198 400 hektar är svårt att föreställa sig på en karta. En vandring genom Padjelanta kan ta många dagar och visar hur omfattande ett sammanhängande skyddat fjällområde kan vara.
Nationalpark och naturreservat är olika skyddsformer
Padjelanta är Sveriges största nationalpark, men inte Sveriges största skyddade område av alla typer. Vindelfjällens naturreservat är betydligt större.
En nationalpark beslutas av riksdagen och marken ägs av staten, medan naturreservat kan bildas av länsstyrelser eller kommuner och kan omfatta mark med olika ägare.
Det är därför viktigt att jämföra samma skyddsform när rekord anges. Padjelantas rekord gäller just Sveriges nationalparker.
Växtlivet gynnas av kalkrika marker
Delar av Padjelanta har kalkrik berggrund och mycket artrika fjällängar. Under den korta sommaren kan ett stort antal blommande fjällväxter ses på relativt små ytor.
De öppna hedarna och våtmarkerna är också viktiga för fågellivet. Sjöar och grunda stränder ger häcknings- och rastmiljöer för arter som är anpassade till fjällvärlden.
Den stora sammanhängande arealen gör att arter kan röra sig över långa sträckor utan att möta tät bebyggelse eller vägnät.
Förvaltningen sker genom Laponiatjuottjudus
Nationalparken förvaltas av Laponiatjuottjudus, organisationen som ansvarar för världsarvet Laponia. Förvaltningsmodellen bygger på samverkan mellan berörda samebyar, kommuner, staten och andra parter.
Det är en viktig skillnad mot många andra svenska nationalparker där länsstyrelsen har den löpande förvaltningen.
Förvaltningen behöver balansera naturskydd, renskötsel, besökare, leder och byggnader i ett område som är mycket stort och svårtillgängligt.
Parkens storlek ger långa avstånd mellan servicepunkter
I mindre nationalparker kan besökare ofta nå sevärdheter från en parkeringsplats på några timmar. Padjelanta fungerar annorlunda. Här kan det ta flera dagar att röra sig mellan olika delar av parken.
Stugor och leder gör vandring möjlig, men besökaren behöver ändå bära mat och utrustning för längre sträckor. Mobiltelefontäckning kan inte tas för given och väder kan göra att en planerad dagsetapp måste kortas.
Det är en direkt följd av parkens storlek och av att området saknar vanligt vägnät.
Skyddet bevarar stora sammanhängande miljöer
En särskild fördel med en mycket stor nationalpark är att naturtyper inte bara skyddas som små isolerade områden. Sjöar, våtmarker, hedar och fjäll hänger samman över långa avstånd.
Det ger bättre förutsättningar för arter som behöver stora livsmiljöer och gör att naturliga processer kan verka över ett större landskap.
Nationalparkens gräns möter dessutom andra stora skyddade fjällområden. Tillsammans med Sarek, Stora Sjöfallet och övriga delar av Laponia bildar Padjelanta en av Europas största sammanhängande miljöer med höga natur- och kulturvärden. Det gör den ekologiska betydelsen större än vad parkens egen areal visar.
För den som studerar kartan är det också tydligt att parkgränsen inte följer en enda dal eller ett enda fjäll. Skyddet omfattar ett helt landskap med flera sjöar och höjdryggar, vilket är en viktig förklaring till den ovanligt stora arealen.
Den skyddade ytan motsvarar ungefär 1 984 kvadratkilometer, vilket ger en tydligare bild av parkens geografiska omfattning.
Vanliga frågor om Sveriges största nationalpark
Vilken är Sveriges största nationalpark?
Padjelanta/Badjelánnda är störst med en areal på 198 400 hektar.
Var ligger Padjelanta?
Nationalparken ligger i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, mellan Sarek och den norska gränsen.
När bildades nationalparken?
Padjelanta/Badjelánnda bildades 1962.
Ingår Padjelanta i Laponia?
Ja. Nationalparken ingår i världsarvet Laponia sedan 1996.
Finns det vägar genom nationalparken?
Nej, det finns inga vanliga bilvägar genom parken. Besök sker främst till fots längs fjälleder.
Läs vidare på SOI2016
